utopi

 
 
jag är i en bubbla.
i en fantasi.
livet är fantastiskt.
inget är förgivet.

det onda

japp, då var man sjukskriven. första och fan sista gången i mitt liv, hoppas jag.

jag har inte hymlat om det men jag har inte heller skrivit det på någon vägg. jag vill inte skriva för att någon ska tycka synd om mig utan jag skriver detta för min skull då jag tycker det är jobbigt just, det är min blogg där jag uttrycker mig själv. och lite för att ni som läser detta inte ska behöva fråga varför jag går snett eller inte är på humör för att utöva något slags socialt umgänge. 

jag har en knöl i ländryggen som trycker på mina nerver, så ibland har jag inga ben eller armar, svårt att äta och det gör fruktansvärt ont.
- ja, jag är under utredning men det är inte bara jag som har en knöl. därför tar det tid.
det känns som man lever i ett tomt rum och bara snurrar omkring. det känns overkligt.

japp, nu vet ni lika mycket som jag vet.


min första obduktion

den 5/2 2014 Onsdag, kl 07.00 klev jag för första gången in igenom dörrarna på obduktion, sundsvalls sjukhus.
där mötte jag anna och tedd. som visade sig vara mina största idoler. och dom lever min dröm om att vara obduktions tekniker.
igår, onsdag fick jag uppleva min första obduktion. den var fantastisk och den bästa dagen i mitt liv!
jag har äntligen fått sett kroppens riktiga sida. en död människans kropp kan berätta så mycket mer än vad människan kan tala om.
 
jag vill absolut bli obducent tekniker.
 

RSS 2.0