foldern till projektet

Sitter just nu och arbetar med foldern till mitt projekt. Det är ganska så svårt och uttrycka sig om ett sådant ämne. Men jag hoppas att jag lyckas bra. Hittills är det ganska så bra, tycker jag. Idag jag ska jag på birsta med johanna&gunsan! Jag ska inte shoppa något eftersom de flesta pengarna gått till resan. Trodde faktsikt att jag skulle ha resfeber vid det här laget men inte ännu. Lär ju få det innan fredag, wiie! Åter till arbetet. Lägger upp den svenska texten ifrån foldern.

Med mitt projekt vill jag att människor ska öppna sina ögon och se ur världen kan se ut för en vanlig tonåring.

Man kan tänka sig en berg och dal bana. Livet går upp och ner, men det gör det för alla.

Men att leva som tonåring kan vara hemskt.

Föräldrar som skiljer sig, bråkar, man kan bli misshandlad i hemmet eller utsatt för incest.

Man blir mobbad i skolan, man har dålig betyg, inga kompisar. Man är ensam, utstött och deprimerad.

Det kan till och med vara så att det är jättebra med skolan, vänner och familj men man känner sig tom.


Av allt detta händer då att man fyller ut med alkohol/droger/tobak för att glömma och komma någon annanstans.

I vissa fall kanske man mår så dåligt att man börjar göra illa sig själv, man kanske börjar skära sig. I vissa fall tar dom livet av sig.


När det gått så långt att man börja göra illa sig själv, då mår man riktigt riktigt dåligt.

När man börjar skära sig kan det kanske de kan ses som ett rop på hjälp.

Kanske känslan av att skära sig är att man släpper all annan smärta, och tar bara den smärtan som man får av att skära sig. En befrielse.

Vissa anser att det är fegt och sjukt att skada sin kropp, men det krävs mycket mod för att kunna genomföra det.


Livet efter. Har man skurit sig kommer man att ha ärr för livet.

Men har man levt många år som olycklig sätter det också sina spår.

Har man använt alkohol/droger/tobak kanske man fastnar där, och kommer aldrig ur det.

Det är ju som ung man sätter sina vanor.

Allt som sker sätter sig som minnen.


Med mitt konstverk vill jag att folk ska öppna sina ögon och se vad som händer med ungdomar. Inte bara titta förbi med slutna ögon. Man ska få sig en tankeställare.

Tänkt dig i denna situation, hur skulle du känna dig, och hur skulle du vilja att världen ser dig?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0